• sockerdagen

Igår var det ÄNTLIGEN sockerdagen igen.

Och då har jag inte ens varit rättrogen under tiden. Det hade varit omöjligt, tror jag. Jag säger bara Ro. Hit. Med. Knarket.

När vi väl varit och köpt varsin påse och jag ätit några bitar kunde jag konstatera att den minskade konsumtionen haft effekt; jag HADE kunnat överleva med att stanna där.

Men för säkerhetsskull klämde jag sedan i mig hela påsen. Och tänker lätt illamående tillbaka på tandläkarbesöket tidigare i veckan, tandläkarbesöket som jag inte genast firade med en stor påse socker och E-nummer.

Jag som istället kämpat för att stå ut i två dygn. Om man bortser från honungen jag ätit med skedar ur burken. Samtidigt som jag tänkt på de som är med i Du är vad du äter. (Jag är med andra ord söt.) Anna Skipper förfasas över bland annat intag av godis.
Jag har sett många program och just vad det gäller smågodis kan de slänga sig i väggen. Speakern säger att de på en vecka ätit TVÅHUNDRA GRAM snask. Får det att låta horribelt mycket. Jag säger bara SO WHAT, det är ju ingenting! Jag tar gärna det dubbla - ungefär varje dag. Eller jag menar jag gjorde det. Jag jobbar på en bestående förändring...

Sockerberoende? Jag? Så in åt h#¬vete!