söndag, maj 30, 2010

• aurora

Idag har vi spanat på en fjäril, jag och D. Ganska liten och så snabb så snabb, omöjlig att fånga med kameran för mig. Men den höll sig runt huset, kom tillbaka gång på gång även om vi aldrig såg den sitta still.

D gick in och läste i 'djurboken'. Hon hittade den inte, till viss besvikelse, och själv glömde jag leta i boken (det var för skönt ute). Att D inte hittade den i djurboken gjorde att vi än mer trodde oss ha hittat något riktigt ovanligt...

Men så sitter jag ju här och hackar, och se vad internet åter kan bidra med: kunskap.

Nu vet vi. Nej jag menar nu vet jag, D sover. I morgon vet D också. Att vi såg en aurorafjäril. Åtminstone är det ytterst sannolikt att det var det vi såg - den fladdrade ju så fort.
Foto från Naturhistoriska riksmuseet, fotograf Lars-Åke Janzon. Läs mer här.

... inte alls ovanlig, snarare tvärtom, kanske mer ovanligt att inte ha sett den förut? Vacker var den i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar