• inte på kanelen, under kanelen

Här nämner jag inte ofta D, men nu ska jag göra det.

Jag har en dotter som hatar ketchup, vägrar såser av alla de slag samt rynkar på näsan åt korv.

Hennes favoritmat ser ut ungefär så här:
• Raggmunkar
• Parmesan
• Kronärtskocka (färska kokta, med smör)

Dessa tre kan jag vid tillfälle av skrivtorka tänkas återkomma till - jag menar mina raggmunkar spelar ju faktiskt en avgörande roll i hennes blotta existens - men nu tänker jag ta upp något annat. Inte en fjärde punkt, utan en mer övergripande punkt. Som funkar även på ovanstående.

Kanel.

Hon äter b.la. kanel på:
• havregrynsgröt (ingen sylt eller så)
• ostsmörgås
• ovan nämnda raggmunkar (ingen sylt)
• matyoghurt
• wokade grönsaker

Och jag måste medge att hon har vissa poänger. Särskilt sen jag fick veta att det kryllar av antioxidanter i kanel.

Havregrynsgröten får vissa likheter med risgrynsgröt. Trots att i alla fall hon äter den utan socker.

Ostsmörgås - jorå. Rätt gott.

Raggmunkar smakar som lite som bullar. Ja, kanelbullar.

Istället för alla såser funkar matyoghurt (med eller utan citronolivolja till). Och med kanel på - jo för sjutton. Bra grej.

Wokade grönsaker. Mjaa. Blir förstås en indisk touch på det. Och det började med 'nej mamma, inga kryddor på min mat! Idag vill jag ha... kanel!'

Själv kan jag lägga kaffe och smoothies till listan.


Det är väl bara citronolivolja som håller samma övergripande status som kanel, i det här huset.
Kanske är det så enkelt att där inte det ena funkar så funkar det andra. Ja. Så tror jag att det kanske är.

Hårdvaluta 1.
I december köpte jag 550gram.

Hårdvaluta 2.
Lindahls.

Hårdvaluta 3.
Här.